Resan till Al Ain
Flyget gick den tiden det skulle vilket var skönt. Efter ca 1 timme blev jag erbjuden en väska med pyssel jag tackade faktiskt nej. (hihi)

Efter ytterligare 1 timme fick jag ett stort fat med frukt, vilket var jättegott. Jag som ändå inte äter flygplansmat blev inte erbjuden mat. När det senare var dags för kvällsmacka fick jag ytterligare ett litet fat med frukt. 

Efter 2 timmars fixande med väskor, rullstolar och vapendeklaration var det dags för den tråkiga bussresan till hotellet . Bussresan brukar ta 1,5 timme i vanliga fall men vår chaufför hittade inte till Al Ain utan fick stanna en bil på motorvägen och fråga efter väg. Efter mycket om och men kom vi fram till Al Ain, väl där hittade han inte vårt hotell utan fick be en taxi att visa vägen. 6.00 anlände vi hotellet och kunde checka in. Efter incheckningen gick vi och åt ”frukost” och sen la vi oss och sov några timmar.

Träning & besiktning
Började dagen med 25 min bussresa till banan där jag började med att träna R9 (50m liggande). Efter ca 30 min av bordfixande och gevärsskruvande kunde jag äntligen börja träna. Eftersom jag inte kan träna R9 speciellt mycket hemma då det är svinkallt ute. Jag sköt ca 30 provskott innan jag satte tekniken och tajmingen. Efter några provskott till, började jag en match. Jag var ganska nöjd med helheten trots att jag fick en dipp i andra 10-skottsserien. Landade jag på en fin poäng strax under 619. 

Då jag blir extra nervös och oftast är för het i finalerna så passade jag på att träna några finalstarter. Och jag måste säga att sedan jag började träna finaler för några veckor sedan känns det redan bättre.
Innan vi körde igång R4 tog vi en välbehövlig lunch bestående av kyckling och biff, vilket var okej. Allt kändes återigen bra på R4 fronten. Och jag leverade en klart godkänt resultat trots en låg 103 i andra 10-skottsserien. 

Eftersom jag tränade två pass hade kön till besiktningen nästa försvunnit fick dock vänta en stund på jacksektionen då den tog lång tid för alla skyttar. Besiktning gick bra och jag gled igenom utan problem.

Eliminering
Jag började matchen inte speciellt bra utan fick kämpa under första 10 skotten. Men det släppte efter 15 skott, sen behöl jag fokus nästan hela vägen i mål. När det var 10 skott kvar kommer Jonas fram och säger att jag ska prova en finalstart eftersom det är 10 poäng ner för att åka ur. Så när det är två skott kvar tar jag ner geväret och sätter tillbaka det och prövar vår taktik och det fungerade igen. Jag gick vidare som topp 10.

Märklig tävlingsdag
Då har man tävlat på ”riktigt” för första gången i år. Men det kunde ha slutat mycket tråkigt. 10 min innan jag skulle åka med bussen till banan, fick jag ett njurstensanfall och under bussresa hade jag sjukt ont. Som tur var hade jag med starka värktabletter då jag har haft njursten förut. När jag kom till banan tog jag en tablett och smärtan började av ta 15 min senare. 45 min efter jag tog tabletten och lagom att provskotten skulle börja var smärtan över. (skönt)

Själva tävlingen gick riktigt bra och jag hade riktigt bra fokus i 40 skott. De sista 20 skotten tappade jag fokus fullständigt och de sista 6 skotten var bedrövliga. Jag slutade på en 4:e plats efter grundomgången.

Starten av finalen var inte jättebra men jag var inte helt borta. Sen kom ett rejält bakslag då jag inte hade koll att det var 1 min 50 sek på 5 skott så jag hann inte skjuta alla skott. Och där var den finalen körd. Men nu har jag lärt mig tiden.

R4 PET trots njursten
R4 PET:en var jag inte speciellt nöjd med, med det var inte så konstigt då jag hade ont av njurstenen under natten och var tvungen att ta en värktablett. Jag var väl inte i bästa tävlingsform inför tävlingen dagen efter.

R4 tävling & direktplats till Tokyo 2020
Eftersom jag kände lite smärta av njurstenen på förmiddagen så tog jag en värktablett 30 min före
tävlingsstart.

Provskotten var inte speciellt övertygande men känslan bra. När provskottstiden var slut skulle vi helt plötsligt har 5 min dryfiring (provskott utan skott), vilket skulle sabba min förberedelse totalt. Men Jonas och några andra coacher protesterade så de startade matchen som vanligt istället. Tack vare detta så tappade jag lite fokus i inledningen, men det varde bara i några enstaka skott. Sedan hittade jag fokuset och började skjuta som jag brukar. Jag fick ihop en bra poäng som räckte till en 4:e plats in i finalen av 43 st deltagare. 

I finalen var inte provskotten något vidare men känslan var återigen på topp och jag var inte speciellt nervös. Jag började finalen bra och jag låg 2:a länge. Efter 12 skott tappade jag lite fokus då det var klart att jag tagit en direktplats till Paralympics 2020 i Tokyo. Några skott senare sjönk jag till fjärde platsen och två skott senare åkte jag ur finalen som 4:a. Det är inte jätteroligt att bli 4:a i vanliga fall men idag var det direktplatsen som var viktigast. 

R5 PET med dåligt fokus
Efter att jag på R4 tävlingen dagen innan tog en direktplats till Paralympics 2020 i Tokyo, hade jag svårt att fokusera ordentligt under PET på R5. 

Det krävdes 25-30 provskott innan jag fick ordning på träffbilden och skotten satt där de skulle. Några provskott senare startade jag en match på mitt sedvanliga sätt. Det första halvan av matchen var inte alls bra utan riktigt dåliga. Jag och laddarn bara skratta åt det och vi båda sa att jag var as dålig. De resterande 30 skotten var där emot riktigt bra, sista två skotten provade vi finalstarter och dom satt också.

Dålig R5 tävling
R5 tävling gick inget vidare då orken fanns inte där denna gång. Detta gjorde att tekniken och tajming blev lidande. Men det är inte så konstig då jag hade tagit en direktplats till Paralympics 2020 och att jag hade haft njurstenssmärta i 5 dygn. 

Hemresan
Denna gång hade vi bättre flygtider hem från Förenade arabemiraten. Flyget gick på eftermiddagen istället för på morgonen, så vi slapp att åka från Al Ain mitt i natten.

Innan bussen till flygplatsen i Dubai gick han vi äta lite frukost, vilket var gött. Efter en seg bussresa anlände vi flygplatsen i lagom tid och vi kunde börja incheckningen. 1,5 timmes incheckningen av alla saker, rullstolar och vapen. Efter incheckningen kunde vi köp lite lunch och något i texfreen. Då jag tog en plats åt Sverige till Paralympics 2020 så köpte jag en flaska champagne. 

Ombordstigningen och flygresan gick bra och vi landade enligt tidtabell. Då vi landade sent på söndagkväll, fanns det inga tåg som passade så vi fick sova en natt i Stockholm. Eftersom det var söndag så var inte hotellets restaurang öppen utan världens bästa Syster och världens bästa Micke hade fixat pizza och champagne åt oss. 

På måndag morgon tog vi tåget till Skövde där vi blev hämtade. Jag och pappa hade tagit semester, vilket var välbehövligt med tanke på njurstensmärtan jag dras med. Stackars mamma gick dock och jobbade, starkt gjort.