WC-Tävling i Fort Benning, USA 2015

loading...

Resan till USA
Den här resan började på kvällen den 27 Okt, med att vi som vanligt tog tåget från Skövde till Stockholm och sedan Arlanda Expressen till flygplatsen. Eftersom vi skulle flyga tidigt på onsdag morgon avverkade vi en natt på flygplatsen. Onsdag morgon 28 Okt hade vi samling med resten av landslaget för att gemensamt checka in. Incheckningen gick ganska snabbt och smidigt. 06.35 avgick flyget till Frankfurt och sedan vidare till Atlanta. När vi väl landade i Atlanta hyrde vi minibussar för att köra ner till Columbus i delstaden Georgia. Hela resan tog ca 30 timmar.

Innan tävlingarna
Dagarna fram tills då själva tävlingarna började kollade vi runt lite i Columbus för att komma in i rätt dygnsrytm. Vi besökte en affär där amerikanska soldater köpte alla sina kläder, skor och alla möjliga saker.

Utrustningskontroll och träning
1 Nov var det äntligen dags för vapen och utrustningskontroll. Efter att ha kollat över och skruvat fast allt på geväret, ställde vi oss i kön. Denna gång gick det ganska fort och det var inte några stora saker att ändra på. Det enda vi fick ändra på var att klippa av 2 cm på bandet som håller ihop låren. När vapen och utrustningskontrollen var klar passade jag på att träna R5, vilket kändes bra och jag var nöjd med träningen.
2 Nov passade jag på att träna lite för att se så allt kändes bra med geväret, att ljuset på skyttebanan var bra och att tempot fanns där.
3 Nov var det dags för denna resans R4 PET (Pre Event Traning). När jag gjort i ordning allt och tränat i ca 10 min. Kom en av domarna fram och påpekade en sak på mitt ryggstöd, jag hade tydligen för mycket skålning på ryggstödet. Det var bara att ta bort två plastbågarna så var det fixat. Trots denna justering gick träning bra och jag var redo för R4 tävling.

Min första värlscupsmedalj
4 Nov var resans absoluta höjdpunkt. Nu var det äntligen dags för tävling och det var R4 på programmet. Provskotten gick bra och allt kändes kanon. Men när väl tävlingen började steg pulsen och nervositeten kom krypande, så jag började med några dåliga skott. Jag tog mig ur den dåliga starten genom att tänka på att det är träning och framför allt att ha kul. Men jag tog mig inte upp på den nivån jag kan skjuta på. Jag kämpade på under hela tävlingen. Jag sköt 627.7 och det räckte till en fjärde plats. I finalen var vi tre som slogs om två direktplatser till Paralympics. Vi som slogs om de två direktplatserna började bra, men efter några skott började den ena tappa. Mitt i finalen började en domare att påpeka att jag inte lyfte mitt gevär tillräckligt högt, vilket gjorde att jag sköt några dåliga skott. När den första av oss tre åkte ut så var det klart att jag fick en direktplats och jag kunde slappna av och jag sköt bättre och slutade tvåa.
5 Nov åkte jag runt och njöt hela dagen efter gårdagens silver och direktplats till Paralympics. Jag hade varken tävling eller träning utan jag fick vara supporter åt de som hade tävling. Jag fick se när vi tog ett brons i pistol.

Träning och tävling
6 Nov var det återigen min tur att skjuta PET fast denna gång var det R5. Förberedelserna och provskotten kändes återigen riktigt bra. När jag började en match (60 skotsserie) sköt jag ruskigt dåligt, det blev någorlunda bra på mitten och jag avslutade sista 10 skotten riktigt bra.
7 Nov 2015 års sista världscupstävling. Tyvärr avslutade jag denna tävling långt ner i resultatlistan. Förberedelser och provskotten gick bra, men när tävlingen började var jag så sugen på final igen. Detta plus att jag inte hade hunnit ladda om tankarna från silvret och R4 resultatet gjorde att jag sköt riktigt dåligt. Jagade efter höga 10:or och hade ojämnt tempo. Avslutade i alla fall sista 10 skotten kanon bra med 10.9 som sista skott.

Hemfärden
8-9 Nov När vi gick upp på morgonen för att äta frukost innan vi skulle åka till flygplatsen fick vi reda på att vårt flyg var inställt P.g.a att Lufthansa hade strejk. Vi åkte till flygplatsen ändå, dels för att lämna våra minibussar vi hyrde och dels för att prata med någon om hur vi skulle göra. Vi fick välja på att flyga med Air France till Paris och sitta där i ca 8 timmar och sedan åka med SAS sista biten eller att stanna kvar i Atlanta en natt. Vi valde att åka hem direkt och landa i Göteborg istället för Stockholm. När vi väl kom hem var vi drygt 7 timmar sena.