Korea 2023

Har nu varit hemma från Korea i en vecka och hunnit reflektera över allt som skedde under tävlingen. Jag kan inte direkt påstå att skyttet var något att skriva hem, snarare tvärtom det gick ganska dåligt utifrån min kapacitet. Det håller inte att skjuta låga 10:or utan man måste verkligen vara på topp på varje skott för att kunna slåss om de 8:a finalplatserna.

Om vi börjar med R4 (10m stående) tävlingen så var det precis det som jag gjorde, sköt låga 10:or. Är då inte fokuset hundra på topp så är det svårt att hitta den där sköna känslan som krävs för ett bra resultat. Efter nederlaget på R4 så var det dags för nästa gren R9 (50m liggande).

Efter all träning på R9 som jag gjorde i Korea hade jag en skön känsla inför tävlingen. Jag var lagom nervös, taggad och revanschsugen efter R4 tävlingen. Så jag hade stora förhoppningar om ett bra resultat en finalplats. Men när tävlingen började kände jag en stress över att jag måste ta en direktplats till paralympics. Så viljan tog över och jag började slarva med tekniken. Så var den tävlingen körd och jag var jättebesviken trotts en 10:e plats (8st till final).

Strax innan resan till Korea drog jag på mig en förkylning. För att inte förkylningen skulle sätta sig i lungorna och på så sätt skapa lunginflammation tog jag en penicillin kur. Kuren varade under första veckan i Korea vilket gjorde att min mage rasade. Det var inte någon speciellt rolig flygresa för den delen heller. Så när det var dags för den sista tävlingen var det svårt att hitta de sista krafterna och fokuset som krävs för att vara på topp. Jag gjorde dock inte en katastrof tävling utan det var väldigt mycket låga 10:or igen.